Margaret Shello någon gång på 1960-talet
Margaret Shello någon gång på 1960-talet

Just nu pågår vad som eventuellt kan vara en av samtidens viktigaste militära stider. Kampen mellan kurdiska styrkor och Daesh/IS påminner i mångt och mycket om striderna mellan de republikanska styrkorna och Francos fascister i Spanien. Progressiv demokrati står mot konservativ diktatur i en strid som mycket väl kan vara avgörande för utvecklingen i Mellan Östern många år framöver.

Det kan här tyckas enkelt att helhjärtat ge stöd åt den kurdiska kampen, speciellt när YPJ, Yekîneyên Parastina Jin, den kurdiska beväpnade kvinnokåren utmärker sig i striderna och visar att västs kvinnosyn i mångt och mycket lämnas i bakvattnet i det kurdiska samhälle som växt fram i mediaskuggan.

Men då kommer det gamla vänsterspöket anti-imperialismen och förvränger huvudet totalt på folk som annars visat sig villiga att använda de grå celler som för det mest återfinns nånstans mellan öronen.

I samband med att framförallt kurdiska grupper ömsom ber, ömsom kräver, ingripande från världssamfundet för att bekämpa Daesh/IS så lyfte ett gäng övervintrade leninister på huvudet och höjde ett utdaterat finger i protest. ”Vi kan inte hålla med kurderna om att det vore bra om USA och NATO gick in och bombade Daesh/IS ställningar utanför Kobanê, USA och NATO är nämligen onda!” Så hytte de övervintrade leninisterna mot den övriga befolkningen, och framför allt den naiva vänster som använde sig av en grundläggande materialistisk analys om att det är bra att med alla till buds stående medel ge Daesh/IS på moppo. Men se så var det inte, lät oss de kloka och idealistiska farbröderna veta. Enligt bevisföring som annars mest hör hemma hos ljusskygga grupper på gränsen mellan extremliberalism och fascism, dvs. filmer på YouTube, lät de oss veta att USA låg bakom Daesh/IS och därför är det inte bra om de bombar Daesh/IS till smulor. Enligt den osvikliga logiken i att man inte ska låta folk städa upp sin egen skit, så förklarar de övervintrade moskoviterna för oss att västmakternas tidigare klantande och inblandning i Mellan Östern ger nu att vi i skrift och ord ska ge vårt moraliska, och ideologiskt renhjärtade, stöd till de kämpande i Kobanê, men absolut inte kräva militär hjälp från dem som faktiskt har möjlighet att ge den.

Kurd från de syriska kurdistan 1945
Kurd från de syriska kurdistan 1945

Vad kan vi lära oss av detta? Jo, väldigt kort att anti-imperialism är något av det mest korkade som vänstern genom åren klämt ur sig. En stollig idealism som gång på gång visar sig vägra stöd åt progressiva krafter, men ge stöd åt praktarslen. Allt eniligt logiken att den som får stöd av, eller frågar om stöd av, USA måste också vara definitionsmässigt ond och del av en världskonspiration.

Det här resonemanget har tidigare bl.a. lett till protester mot en av de få vettiga och pro-palestinska krafterna i Israel i samband med en fotbollsmatch och stöd till galna diktatorer som Assad och Saddam Hussein. Helt och hållet eftersom den anti-imperialistiska världsbilden bygger på en svartvit syn på hur världspolitiken fungerar. Man är kvar i samma nyanslösa bild av världen som McCarthyismen gav prov på. Enligt den är USAs agerande, för det är USA det handlar om, konsekvent och alltid av ondo. Att USAs intresse är beroende av vem som för tillfället driver en agenda borta i Washington spelar inte så stor roll. Inte heller att stormaktens intressen ibland kan vara vettiga i det stora hela och ibland kan vara katastrofala. Inte heller blir det med en anti-imperialistisk syn möjligt att se att även om en inblandning från USA inte leder till ett paradis med gräddkolor i träden och mjölkcholad i floderna, så kan den risiga situation som ingripande leder till fortfarande vara ett lyft från situationen som var innan. På samma sätt blir många insatser analyserade på ett sätt som gör konspirationsteoretiker runt JFK eller 9/11 gröna av avund, bland annat hur USA under Sovjets invasion av Afghanistan kunde ge stöd åt Mujahedin men sen invaderade samma land för att sätta stopp för Talibanregimen.

Kurder i östra Kurdistan 1914
Kurder i östra Kurdistan 1914

För i sak har de ibland rätt. USA gav genom CIA stöd åt Mujahedin, som sedan delvis kom att utvecklas till Talibanregimen. På samma sätt som många av USAs insatser i Irak efter invasionen varit jäkligt tveksamma, och bland annat lett till att Daesh/IS idag har avancerad beväpning som ger dem stora fördelar under belägringen av Kobanê. Men som anti-imperialister drar de alltid löjligt stora växlar och tror att USA på något sätt planerat alltihopa, och inte att det från Washingtons sida höftas lite hit och dit som en följd av usel och ideologiskt färgad information om vad som faktiskt händer, samt att varje politiskt beslut bygger på att ett gäng politiker måste kryssa runt bland tunga ekonomiska intressenter och vid varje enskilt beslut se till att inte kliva fel intressent på tårna. Om man då använder den där gråa massan som borde finnas nånstans mellan öronen på de flesta, så inser man snart att ett amerikanskt marionettspel med total kontroll och långsiktighet i det närmaste är omöjligt.

Slutsatsen blir med andra ord att det är fullständigt irrelevant att det delvis är ett gäng konstiga beslut från USA som lett till att Daesh/IS idag har en betydande militär styrka.  De kurdiska kraven på ett militärt ingripande av värlsdssamfundet är sunda. Daesh/IS är en av de värsta grupperingar som världen skådat sedan NSDAP. Att vara för ett militärt ingripande mot dem, oberoende vem som står för det, ska inte vara något som ifrågasätts. Lika lite som vi idag ifrågasätter det vettiga i att Sovjetunionen under fullblodspsykopaten Stalin slog det avgörande slaget för att krossa Nazi-Tysklands militärmakt, lika lite går det med hedern i behåll att protestera mot ett NATO-ingripande mot Daesh/IS.

INGA KOMMENTARER

Kommentera