1930sEsquire optimoPanamahatten, denna symbol för det avslappnade livet i solen. Hatten som gärna ackompanjeras av en Death In The Afternoon på trottoaren utanför Sloppy Joes Bar. Boaterns mer uppknäppta kusin. Hatten som luktar cubanska cigarrer och jamaicarom.

Egentligen är den inte ens från Panama utan från Ecuador. Det är en stråhatt flätad av palmblad från jipijapapalmen. Panaman är till skillnad från boatern inte styv utan relativt mjuk, de finaste ska kunna transporteras ihoprullade utan att de skadas.

Hur den fått sitt nämn är inte hundraprocentigt klarlagt men sannolikt handlar det om att de under 1800-talet såldes till resande vid Panamanäset. Resande till Nordamerikas västkust, till exempel de människor som lockats av guldrushen, blev i Panama erbjudna denna underbara hatt. En annan teori som mer och mer skjuts i sank är att det var arbetarna som slet med Panamakanalen som bar hatten och fick namnge den, dock verkar det som om namnet finns belagt långt innan kanalen byggdes.

En klassisk Panama är ljus, nästan vit i färgen och har antingen formen av en fedora eller en lite mer rundad kulle med ett längsgående veck tvärs över kullen, vecket hör givetvis samman med Panamans egenskap att kunna vikas och rullas.

Panama_boite

Men innan du sätter igång och rullar, se till att det är en hatt som verkligen kan rullas. Det är bara de hattar med allra tätast flätning klarar av behandlingen, och även de enbart under rätt förhållanden. Regel ett är att aldrig försöka rulla en snustorr hatt, utan att alltid se till att den är lätt fuktig. Förvara den inte heller rullad, utan låt det bara bli under transport den ligger i sitt rör eller sin låda. Låt den annars förvaras som vilken hatt som helst.

Vilken hatt ska man då välja, ja det finns givetvis en djungel av hattar att botanisera bland. Till att börja med så finns det ju hattar som ser ut som panamahattar men inte är det, dvs. de är inte tillverkade i Ecuador av jipijapapalm. Under det tidiga 1900-talets uppsving för Panamahatten insåg en rad företagsamma herrar på Formosa att det borde gå att tillverka ”panamahattar” betydligt billigare med fibrer från växten Pandanus odorattssimusDeras idé visade sig vara så bra att stora delar av Panamahattens marknad åts upp av vad som kom att kallas Tamsuihatten. Ser man idag en ”Panama” i sydostasien är det med allra största säkerhet en Tamsui.

panama_hat_ad

Men om man då är säker på att det är just en Panama man är ute efter så är nästa steg att hänga med i försäljasnacket om kvalité. Kvalitén på panaman avgörs i första hand genom flätningens täthet, ju tätare flätning desto bättre kvalité, men också högre pris. Tätheten graderas på en skala mellan 1(lägst kvalité) och 20(högst kvalité). De flesta hattar som finns till försäljning ligger mellan 2 och 8. Generellt kan man säga att hatten bör vara graderad minst runt 5-6 för att man ska ge sig på att rulla den. Till det finns en rad andra sätt att avgöra kvalité, men det viktigaste är tätheten.

Då Panaman är ett traditionellt plagg från ursprungsbefolkningen i Ecuador så är givetvis hatten kopplad till en hyfsat jobbig historia av utarmande av traditioner och utnyttjande av urbefolkningar. De hattar som idag är dyrast och har högst kvalité är sällan tillverkade i Ecuador, de är tillverkade i USA och inte en krona går till den befolkning som en gång i tiden tog fram hatten. Som revolutionär har man ofta en viss svaghet för solidarisk handel och i det här fallet har vi tur som bor här i kalla nord. Skandinaviens största och kunnigaste agentur för Panamahattar råkar nämligen vara inriktad på det som kallas rättvis handel. Undertecknad har ännu inte nyttjat deras tjänster, men tycker att det definitivt är ett alternativ som bör övervägas om man som gentleman är sugen på att skaffa sig en riktig Panama. Om ni bestämmer er för att anlita dem, så låt oss gärna veta om de var lika bra som vi hoppas. De heter AKANI AB och finns på: http://www.panamahattar.se/. Där finner ni också en mer ingående beskrivning av skötsel och de olika sätten att avgöra en hatts kvalité.

Liknande artiklar

6 3172

0 1020

0 824

INGA KOMMENTARER

Kommentera